Perfect

-Vad fan är det här?! Sa mamma och smällde upp dörren så att jag flög upp ur sängen.

Jag gnuggade i mina nyvakna ögon och kollade sedan vad det var hon menade. Hon höll i en ciggaret fimp.

-En ciggaret fimp?

-Exakt! Och vad fan gör den i din jacka?!

En ciggaret fimp? I min jacka? Hur fan hamnade den där? Tankarna snurrade i huvudet på mig tills jag kom på...

Det var säkert Liv som lagt ner den där! Men varför? Hur fan skulle jag förklara det för mamma?!

-Det är inte min! Var det snabbaste jag kom på att säga.

-Nehe! Så vems är det då? Och vad gör den i din jacka?

-Det är Livs! Och vad den gör där vet jag inte...

-Sluta ljug! Fram med sanningen nu! Sa mamma och tog tag i tröjan min och lyfte upp mig.

-Det är ju det jag gör!

-Skitsnack! Sa hon och kastade in mig i väggen. *PANG* Allt blev svart. Jag vaknade till av att min telefon ringde.

Det var Ed.

-Hej...Svarade jag halft medvetslös.

-Hej! Har det hänt något?

-Typ...

-Men älskling! Jag kommer till dig så fort som möjligt! Sa han och la på.

Jag satte mig upp och kollade mig i spegeln på väggen frammför. Det rann blod längs ansiktet. Bara pappa hade varit frisk! Han var den som gjorde så familjen var en lugn och stillsam familj.

 

Jag hörde ett svagt knackande och kollade på ballkong dörren. Där stod Ed. Jag skrattade åt att han klättrat hela vägen hit upp till fjärde våningen på bara en liten tunn brandstege.

Jag öppnade dörren och möttes av en snabb kyss.

-Hur är det gumman? Frågade han och lyfte upp mig i hans famn.

-Jag vet inte längre...Det är nog inte så bra...Pappa ligger på sjukhus, mamma misshandlar mig dag för dag och nu tvingar Liv och Zoè mig att röka!

Ed gav mig en stor kram.

-Du vet att du alltid är säker med mig iallafall. Jag kommer aldrig att misshandla dig eller tvinga dig till något! Sa han och kollade mig djupt i ögonen. Jag log och kyste han sedan.

-Du kan följa med mig hem ikväll om du vill! Sa Ed och log.

Jag nickade och började packa min väska. Kläder, skor, hygienarticklar och massa annat nödvändigt flög ner i väskan.

-Om det är okej stannar jag hos dig i några veckor! -

Såklart att det är okej! Huvudsaken är bara att du blir okej och det tycker nog mamma oxå. Eds mamma parkerade utanför och tutade sedan åt oss att vi skulle komma. Jag gick tyst ner för trappan så att mamma inte skulle höra och sprang sedan mot bilen.

-Kör!! Ropade Ed åt hans mamma.

 

När vi var hemma hos Ed bestämmde vi att vi skulle flytta in i gillestugan där vi kunde bo helt för oss själva.

Jag packade upp allt och la mig sedan bredvid Ed i sängen.

-Jag har funderat på en sak! Sa Ed tyst.

-Jaha, vadå?

-På jullovet, ska vi ta en sistaminnuten resa till London då?

-Låter bra! Sa jag och bytte om till nattlinne.

-Vilken tur! För jag har redan bokat resan!

Jag spärrade upp ögonen och slängde mig på han av glädje. Han skrattade och gav mig en kyss som sedan ledde till hångel.

När jag precis var på väg att somna kom jag på en sak som jag glömt! Att åka till pappa!